Förekomsten av tillsatser i mat, tillsammans med matens ursprung, är ämnen fortsätter att vara viktiga för svenskarna. I senaste Amelia hade läsarna fått presentera de frågor som de tyckte var allra viktigast inför valet – tillsatser i mat var bland topp fem. I artikeln presenteras de kandiderande partiernas vallöften rörande tillsatser.

Vi välkomnar den nya synen på matkvalitet. För ungefär ett år sedan presenterade vi vår Nollvision och arbetet pågår hela tiden med att utveckla vår mat och informera allmänheten om vårt stora förändringsarbete med att ta bort alla livsmedelstillsatser från Findus produkter.

På Findus genomför vi regelbundna listerakontroller på vår mat. Vi gör också kontrollerar i själva produktionsmiljön. Dessutom är maten djupfryst och även om listeriabakterier kan överleva frysning så måste alla produkter tillagas eller upphettas ordentligt innan servering. Detta gör att risken för att man ska bli sjuk av listeriabakterier från vår mat är minimal.

Vill du läsa mer om listeria så hänvisar vi till Livsmedelsverket.

Färska grönsaker och frukt är en av de livsmedelskategorier som slängs mest, både av hushåll och av butiker. Att använda frysta grönsaker, frukter och bär är ett konkret och bra exempel på hur man kan minska svinnet. Antingen om man fryser in själv eller köper fryst i butiken. Som vi tidigare berättat visar undersökningar också att frysta grönsaker är lika nyttiga som färska, vilket många inte tror. Dessutom förlorar färska grönsaker i näring hela tiden efter skörd.

Många köper för mycket mat och hinner inte konsumera det förrän det blivit dåligt. I butik kastas oftast den frukt och grönt som ligger framme när en ny leverans kommit in. Det blir ett enormt ”matberg” varje dag som slängs med negativ inverkan på både miljö och plånbok som följd. Och även om frågan om den globala försörjningen av mat sträcker sig vida längre än matsvinnet så är det inte försvarbart att vi slänger så mycket mat som vi gör idag när stora delar av världens befolkning inte har föda för dagen.

Förpackningarna som fryst mat förvaras i anses vara miljöbovar men en nyligen genomförd studie visar att det är ett betydligt mindre bekymmer än den mat som slängs. Genom styckfrysning tar man också bara precis så mycket som går åt ur påsen och resten håller sig fräscht i frysen.

På Vårdguiden kan du läsa en rad med tips på hur du kan göra för att minska risken för matförgiftning. Det är viktigt att du säkrar att din mat tillagas och förvaras rätt – varm mat ska vara ordentligt tillagad och hållas varm och kall mat ska förvaras kallt. Får du mat över så kan den med fördel frysas in. Att förvara grönsaker och andra råvaror i frysen gör att de inte ligger framme och blir dåliga utan du kan istället ta fram exakt den mängd du behöver. Tänk på att alltid tvätta händerna innan du hanterar mat och råvaror till mat och diska matlagningsverktyg ordentligt.

Skulle du ändå bli matförgiftad och få symtom som illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré är det viktigt att återställa vätske- och saltbalansen. Vätskeersättning kan köpas på apotek och vid sidan av det bör man dricka mycket. Om symtomen för vuxna inte förändras efter någon dag bör du kontakta sjukvården. För barn råder särskilda rekommendationer och vi hänvisar till Sjukvårdsupplysningen.

Vi hoppas att de här tipsen gör att ni lugnt och stilla kan njuta av alla härliga semestermåltider!

Att skörda ärter är en spännande process. När ärterna mognat i sina skidor drar arbetet igång. Ut på fälten flyttar fyra skördelag med skördartröskor, traktorer, tankvagn och personalbod. Aktiviteten pågår nästan hela dygnet i 20-timmars pass och vid sidan av fälten väntar hela tiden lastbilar som tar med sig de nyskördade ärterna till vår anläggning i Bjuv där de fryses in. Tiden mellan skörd och infrysning får inte överstiga tre timmar och vi hanterar ungefär 40 ton ärter per timme. När ärterna sen dyker upp i butik ligger de tryggt i sin välkända förpackning.

Nytt för i år är vår nygamla Ärtsafari där barnfamiljer kan följa med ut på fälten och se hur skörden går till. Tillsammans med vår safariguide och vår ärtmaskot får man provsitta en skördetröska på fälten, provsmaka de färska ärterna och lära sig om vad som händer med ärtorna när de lämnat fältet. Ärtsafarin pågår mellan den 12 juli och 3 augusti. Intresset har varit mycket stort och alla platser till Ärtsafarin är utsålda sedan länge!

Här kommer några härliga ärtskördsbilder!

Gällande storlek på texten på förpackningarna så vill kommissionen sätta en minsta gräns för textens storlek vid 3 mm. Parlamentet vill dock inte sätta en exakt storlek utan vill samråda med konsumentorganisationen innan reglerna fastslås. Vi på Findus är medvetna om att detta är en viktig fråga för våra konsumenter och vi försöker alltid göra texten så tydlig som möjligt. Det är dock inte bara en fråga om textens storlek utan färgval och bakgrund har också stor betydelse för läsbarheten.

Parlamentet vill utöka reglerna för ursprungsmärkning, till att omfatta alla livsmedel som består av en enda ingrediens – t.ex. kött, fjäderfä, fisk, mejeriprodukter, färsk frukt och färska grönsaker. Dessutom anser parlamentet att ursprunget för kött, fjäderfä och fisk bör anges när de ingår som ingredienser i livsmedel. Men innan man beslutar om detta vill parlamentet att kommissionen ska göra en konsekvensanalys tillsammans med berörda parter. Det anser vi är bra att man gör för det är inte helt säkert att man måste ha all information på själva förpackningen. Det kan finnas andra sätt som man kan ge denna information på. Den fisk Findus säljer har en ursprungsmärkning i form av fångstområde för all vildfångad fisk med en karta på förpackningen så att man säkert ska veta var den har fångats.

Sedan tidigare har kommissionen föreslagit att livsmedelsförpackningar på framsidan ska märkas med mängden energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter och salt per portion i procent av referensvärdet för vuxna. Parlamentet vill komplettera denna märkning med uppgifter om mängden protein, fiber, naturliga och artificiella transfettsyror. Av dessa ska mängden energi, mättat fett, socker och salt anges på framsidan. Vi välkomnar att riktlinjerna för märkning ses över eftersom de är viktiga för konsumenterna och vill framhålla vikten av att lyssna på konsumenternas behov. Hur många symboler och märkningar vill man ha som konsument? Vilken information är man mest intresserad av?

I konsumentundersökningar visar det sig att tillsatser och ämnen som transfett är sådant som oroar många. I samband med att vi inledde arbetet med vår Nollvision så såg vi också över våra märkningar för att bemöta detta.

Det återstår ännu mycket arbete innan denna förordning kan träda i kraft. Först ska parlamentet och rådet vara överens om den exakta texten. Och förordningen kan tidigast träda i kraft under 2012.

Vår reklamfilm med sparriskompisar, som pratar om månlandningen, tystnar vid infrysning, och fortsätter sin diskussion vid upptiningen har fått mycket uppmärksamhet av bloggare och i Twitterinlägg och det tycker vi är bra. Grönsakerna fryses inom 3 till 24 timmar från skörd – när de är som bäst! Dessutom är frysta grönsaker enkla att dosera och förvara, så att man undviker spill. För ett krispigare resultat prova att steka grönsakerna eller varför inte testa att grilla till exempel sparris, och servera med några kraftiga flagor parmesanost! Jättegott tillbehör till både fisk och kött!

Priset är ett fantastiskt erkännande för Fish for Life. Vår strävan är att arbeta med ett hållbarhetsprogram som går långt utöver bara märkning av produkter. Ett hållbarhetsprogram som stödjer en verklig utveckling mot en mer hållbar och ansvarstagande fiskeindustri.Juryns motivering bekräftar att vi är på rätt väg. ”Detta initiativ sätter en standard för styrning av ansvarsfullt fiske, främjar och sprider bästa praxis både lokalt och internationellt och med ett stort engagemang från anställda och intressenter.”

Fish for Life initierades 2006 i vår engelska verksamhet och har därefter steg för steg implementerats i hela vår koncern. Det omfattar detaljerade kriterier och en noggrann bedömningsprocess som försäkrar att all fisk är ansvarsfullt fiskad. Inom Fish for Life ryms också ett omfattande och engagerat arbete med fiskerierna, för att stötta deras utveckling mot långsiktigt hållbara verksamheter. För konsumenter är Fish for Life-märkningen på produkterna en signal om att fisken är en del i detta program.

European Business Awards for the Environment (EBEA) är ett miljöpris som vartannat år delas ut till europeiska företag som på ett särskilt sätt bidrar till en mer hållbar utveckling genom att kombinera miljöhänsyn, innovation, socialt ansvarstagande och lönsamhet. Årets vinnare valdes utifrån 141 anmälningar från 24 av EU medlems- och kandidatländer. Detta är det största antal projekt som kandiderat för priserna sedan tävlingen arrangerades för första gången 1987.

EU:s miljökommissionär Janez Potočnik och Findus CSR-ansvarige Ian Hagg vid prisutdelningen

Seafood sourcing manager, Steve Wardley (vänster), och CSR-ansvarig, Ian Hagg (höger) mottog priset

]]> http://nyheter.findus.se/blogg/fish-for-life-vinner-stort-europeiskt-miljopris/feed/ 0 http://nyheter.findus.se/blogg/forskare-reder-ut-kontroverser-kring-kolhydrater-och-fett/ http://nyheter.findus.se/blogg/forskare-reder-ut-kontroverser-kring-kolhydrater-och-fett/#comments Thu, 03 Jun 2010 12:40:42 +0000 ewa.hansson@se.findus.se http://nyheter.findus.se/?p=556 Den svenska debatten om kost och hälsa har varit livlig i massmedierna, och budskapen har varit mer förvirrande än klargörande. Detta är bakgrunden till att Karolinska institutet i veckan arrangerade ett tvådagarsseminarium som gästades av de främsta experterna i världen för ett vetenskapligt möte. Den svenska kostdebatten har bland annat lett till forskarkommentarer i internationell vetenskaplig press. Exempel på detta är en kommentar i The Lancet som publicerades under hösten 2009. Den belyser hur den medieuppmärksamhet som gapet mellan de officiella kostråden och lågkolhydratkost fått kan komma att påverka hälsan hos bland annat diabetiker.

På plats på Karolinska fanns flera framstående nutritionsforskare, bland annat legendariske Walter Willett, professor på Harvard som har publicerat över tusen vetenskapliga artiklar om mat och hälsa. Närvarande var även Frank Hu och Frank Sacks från Harvard School of Public Health och Harvard Medical School.

Flera talare pratade om överkonsumtionen av kolhydrater och att vi äter fel sorts kolhydrater, vilket anses vara anledningen till fetmautvecklingen i världen. Flera pekar på att fokus i debatten bör flyttas från fett till kolhydrater och framförallt den kvalité som kolhydrater håller. Det är nämligen kvalitén på både kolhydrater och fett som har den avgörande effekten på vår hälsa och som kan förebygga och skydda oss mot sjukdomar som diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Lågt Glykemiskt Index (GI) = bra

Det finns en mängd olika kolhydrater och det är fel att dra alla över en kam. Välj ut de bästa! De som är bra är kolhydratrika livsmedel som har ett lågt GI som fullkornsprodukter, grönsaker, bönor, bulgur etc. Däremot är kolhydratrika livsmedel som läsk, godis, socker – som ger ett högt GI – dåligt för vår hälsa. Nyligen publicerades en dansk studie i ämnet som sammanfattar att för mycket mättat fett visserligen inte är bra, men inte så farligt som dåliga kolhydrater.

Typen av fett – viktigare än mängden

Forskningsresultat som presenterade på seminariet visade också att mängden fett inte är så viktig som typen av fett. Med andra ord spelar kvalitén in även här, där det omättade fettet lyfts fram som hälsosamt. Vi på Findus har sedan tidigare tagit till oss detta och i våra nya fiskpaneringar använder vi numera i huvudsak rapsolja.

Avslutningsvis presenterades ny svensk forskning av Alicja Wolk, professor vid Karoliska Institutet, om hur man kan halvera antalet cancerfall genom att tillämpa fem enkla faktorer